Ja,  jag ser alltid sur ut.  Född sån så vad ska jag göra åt det? Mitt humör är dock en helt annan sak,  som jag är sjukt medveten om! ?

Helt slutkörd före jul och mitt mående och humör var definitivt i botten.  Undvikit folk så gott jag har kunnat för att slippa konfrontationer och för att ingen ska behöva möta mig.  Har efter nyår verkligen försökt tänka två gånger innan jag öppnat munnen och har bett om ursäkt då jag vet jag varit ”snäsig”. 

Hinner vara två veckor på jobbet då man får höra att dom flesta tycker man är en grinig surkärring som bryr sig i allt…. Kritik/sanning svider alltid men där rök den positivitet man försökt bygga upp och ha med sig.. 

Är mycket väl medveten om att mitt humör är krasst och mår inte bra av det,  då jag inte riktigt känner igen mig själv heller! Läkarbesök i morgon så vi får se vart vi landar med allt, för nånting är inte som det ska. 

Så är jag mer osocial än vanligt så vet ni varför 

Ensamjobb någonstans i mörka skogen önskas tack!! 

About the author: Lotta

Norrbottniska som hamnat i Tokholmia Kört lastbil (schakt/grus) i denna tokiga stad några år, mestadels på norra sidan. Bytte till växlare sommaren -18 och dET är bland det roligaste jag gjort

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.