Sitter i min lastbil och filosoferar över lite allt möjligt
Vägskäl,  möten, förluster, ovänner, vänner, glädje mm
Vad vi egentligen ödslar tid på sånt som egentligen är totalt oviktigt och minst tid på sånt som betyder nåt.
Man bryr sig om vad andra gör, tycker och tänker istället för att leva sitt liv
Jag lever mitt, oavsett vad andra tycker
Jag mår bra och trivs med mitt liv som det är.  Visst har jag önskningar om många saker, en del har redan gått i kras och har således inte varit menade för mig och andra får jag fortfarande jobba för. Är det menat att ske, så händer det.

Jag har ett jobb jag trivs med
Ett boende som passar mig
Vänner jag tycker om och respekterar
En älskare lite då och då som vet vad jag vill ha och njuter av
Behövs det nåt mer? ?